GÄVLE Underbar recention av Folkteaterns "Nihao! Du hjälpa mig!" 22 nov 2996
2006-11-20 kl. 01.00
”Kampsport, diktuppläsning och stolflyttande”
Ljusdalsposten
Så var det dags att vara ”delaktig” i en pjäs igen. Men oroa er inte, när stolarna är överstökade är det värsta över och Folkteaterns ”Nihao! Du hjälpa mig?” visar sig vara både rolig, sorglig och tänkvärd.
Jag har aldrig uppskattat när publiken ska ”integreras och vara delaktig” i uppsättningen av en pjäs och minns fortfarande med rysningar hur vi stod tryckta mot väggarna i Träteatern, i panik, under Folkteaterns Galileo för några år sedan. Kalla mig konservativ men jag föredrar att se på, inte att delta.
Därför var jag förstås en av ett tiotal som, bara några minuter in i Folkteaterns nya pjäs ”Nihao! Du hjälpa mig?”, står mitt på golvet och langar stolar till hela publiken – och sjunger. Bland dem som fortfarande står längs väggarna ser jag nervösa leenden. Vad ska komma härnäst?
Men när stolarna väl är på plats kan konstateras att det värsta är över och den delaktighet som följer i resten av pjäsen fungerar häpnadsväckande bra. När vi förvandlas till diktuppläsningspublik och blir mästrade med besked av divan Grace Star fnissar vi förtjust och för en gångs skull gillar jag greppet att integrera oss lite i pjäsen.
”Nihao!” drogs med bekymmer redan från start. En pjäs som skulle bygga på Sylvia Plaths och Ted Hughes dikter fick aldrig tillstånd att använda texterna. Hur hanterar de det? Alldeles utmärkt. De tankar och konflikter som stormade inom Sylvia Plath, illustreras mer än väl utan dikterna och texterna. Man använder sig av en del citat ur hennes verk, tillsammans med citat ur Sofokles ”Antigone”.
Rätt vad det är handlar det inte bara om Sylvia längre. Med utgångspunkt i deras liv funderar ensemblen vidare kring allmängiltiga problem och frågeställningar.
”Nihao!” bjuder på tvära kast och många intryck. Det är fnittrigt och bitvis hysteriskt roligt – för att sekunder senare vara nattsvart och gripande sorgligt och skrattet fastnar i halsen. Det är lågmält och stilla – för att i nästa sekund explodera till en välkoreograferad fightingscen mellan Kvinnan och Den Andra Kvinnan.
De tre skådespelarna, Alexandra Zetterberg, Bai Tao och Anna Andersson, rör sig fritt mellan olika roller och mellan fantasi och verklighet. Vid sin sida har de musikerna Görgen Antonsson och Tomas Lindberg som också får framträdande roller i pjäsen, både som musiker och delaktiga i händelserna.
Bildkonstnären och illustratören Ida Björs står för scenbild, kostym och illustrationer och vi är många som står en stund efteråt och tittar på hennes stora collage i kapphallen.
Den närmaste tiden kommer ”Nihao! Du hjälpa mig?” att ge sig ut på turné i Hälsingland. Gå och se den – trots risken att tvingas langa stolar och sjunga en stund. Den är spännande, rolig och tankeväckande och värd all uppmärksamhet.
